Maud Olofsson har fått kraftig kritik för sin passivitet i SAAB-affären. Ända sedan finanskrisen bröt ut har Maud känts allmänt ointresserad av SAAB och det verkar stundtals som att hon inte förstår betydelsen av företaget för Trollhättan, Västra Götaland och Sverige. Som näringsminister borde Maud stå i frontledet för att försöka rädda SAAB. Att hon nu inte längre känns aktuell beror till stor del på att hon är en "lame duck", en avgående partiledare som ingen bryr sig om längre.
En som folk däremot bryr sig om är statsministern. Trots detta har han glidit undan SAAB:s problem nästan helt. När han nu börjar få frågor gör han en klassisk "Reinfeldt och Borg", han passar frågan vidare till någon annan eftersom han vet att han inte kan vinna den. Att låta bli att svara och att undvika att befinna sig på platsen för problemet är en väl beprövad metod som statsmannen Reinfeldt tillämpar. Men just nu, i denna kritiska skärningspunkt mellan nutiden och framtiden för SAAB, skulle Reinfeldt kunna agera med kraft och styrka som en murbräcka för en lösning på SAAB-frågan.
Hans duckande har historiskt varit framgångsrikt. Frågan är om han kommer lika lindrigt undan den här gången. Om SAAB skulle falla och statsministern hänvisar till konkursförvaltaren, Arbetsförmedlingen eller vad det nu än må vara så lär hans förtroende sjunka som en sten. Jag tror Reinfeldt gör en strategisk miss här. Vi får helt enkelt vänta och se. Synd att han ska leka politik med Trollhättan och dom SAAB-anställda bara för att vi ska få veta hur det slutar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar