Jag har läst "Vad är pengar?" av Andreas Cervenka

 

Igår läste jag ut Andreas Cervenkas lilla bok "Vad är pengar?". Boken är på ca 150 sidor och om jag förstår saken rätt så är det Cervenkas artiklar som är ihopsatta till en bok. Det gör att man ibland inte riktigt hänger med i vissa referenser eller resonemang och tidsangivelserna är lite förvirrande. Men som helhet gör det inte något. Cervenka är, som jag tidigare skrivit, lite av en idol. Han är förmodligen Sveriges mest klarsynta ekonomijournalist och han skriver och säger saker som få andra gör. Cervenka huserar till vardags på Svenska Dagbladet och SvD ska helt klart ha en eloge för att dom låter Cervenka fortsätta vecka ut och vecka in. Det är uppfriskande!

Boken som sådan behandlar alltså pengar. Vad är det? Cervenka konstaterar snabbt att sen Bretton-Woodssystemet havererade så är pengar egentligen ingenting. Centralbankerna kan skapa dom när det passar och det har dom sannerligen gjort sen finanskrisen bröt ut. Systemet som vi har haft i över trettio år i världen är enligt Cervenka den största ekonomiska bluffen någonsin och hade "folk bara kunnat räkna" så hade finansvärlden och dess understödjande politiker haft det betydligt hetare om öronen.

Man kan konstatera att finanskapitalismen i dess nuvarande form är ett race mot undergången. Ständigt stigande privata skulder fortplantar sig obönhörligt in i dom statsfinansiella räknenskaperna och varje gång som en bank räddas eftersom den är "too big to fail" så minskar incitamenten för bankerna att sluta upp med vansinnet att låna, låna och låna.

Vad man än tycker om den saken så är Cervenkas bok väldigt lätt att förstå och han är sedvanligt pedagogisk. Är man det minsta nyfiken på vad som faktiskt händer på den ekonomiska arenan i den här världen så är boken att rekommendera. Är man inte intresserad och vill fortsätta leva i villfarelsen och bedrägeriet att "marknaden" är en god herre så kan man skippa den.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Malmökommissionen, huvudvärk och glass

Har precis kommit tillbaka till stan efter att ha varit nere i Malmö och Kommunförbundet Skånes ledningskonferens. Där presenterades Malmökommissionens rapport och för er som inte är bekanta med den här rapporten så rekommenderar jag er varmt att titta närmare på den. Det är ett fantastiskt arbete som Malmö Stad har genomfört och nu håller jag tummarna för att rapportens policyrekommendationer kan bli realpolitik fortare än kvickt.

Mer tänker jag inte skriva just nu för jag har ont i huvudet, är överhettad och tänker därför gå till Pistaschia och ta mig en stor trekulorsglass! Försvinner huvudvärken så blir det kanske ett inlägg lite senare.

Foto: svd.se

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "Made in China" av Loretta Napoleoni

 

Som jag skrev häromdagen så höll jag på att läsa "Made in China" av Loretta Napoleoni. Nu har jag läst ut den och då får det bli en liten post om det. Boken har blivit uppmärksammad i diverse sammanhang tidigare men jag kan tycka att den borde ha fått större genomslag i debatten än vad den faktiskt har fått. Skälet till att boken inte står i debattens centrum kan vara att den är kontroversiell i sin positiva attityd till Kina och att Napoleonis text säkerligen uppfattas av många som ett försvar för den kinesiska kommunismen. Jag skulle vilja säga som så att Napoleoni lyckas med det som många andra inte gör. Hon lyckas nämligen att se saker ur ett perspektiv som avviker ifrån normen och det ger andra svar på frågorna som ställs än vad vi som västerlänningar är vana vid.

Napoleoni visar på varför den kinesiska kommunismens transformation, från maoistisk dogmatism till vad hon kallar "kapi-kommunism"*, har varit så framgångsrik. Skälet är enligt Napoleoni den analys av marxismen som Deng Xiaoping gjorde där Deng, enligt Napoleoni, tog fasta på Marx mervärdesteori och istället för att bekämpa kapitalismen via klasskampen valde att bejaka mervärdestillväxten och fördela den till det gemensamma. Personligen tycker jag att Napoleoni är alldeles för snäv i sin tolkning av Marx. Jag har svårt att tänka mig att Marx skulle förespråka att arbetarklassens företrädare själv bejakade utsugningen av arbetarna för att få fart på omställningen. Likaså har jag svårt att se att ett system som bedriver rovdrift på sin egen befolkning genom kapitalism i sin fulaste form kan kallas för kommunistiskt. En tolkning som Napoleoni alltså gör.

En intressant del i boken är också det resonemang som Napoleoni för kring konfucismens inverkan på den kinesiska demokratisynen och på kollektivets betydelse kontra individens dito. När man betraktar historien genom denna lins blir många av dagens åsiktsmässiga positioner mycket logiska och betydligt mer sympatiska än vad dom vid första västerländska anblick kan tyckas.

Om man lägger dom ideologiska resonemangen åt sidan och istället betraktar den kinesiska utvecklingen genom kinesens ögon så kan man se en tydlig tonvikt på ekonomisk frihet och välfärd istället för t ex åsiktsfrihet. Kinesen får, enligt Napoleoni, säga i princip vad hen vill i det privata samtalet. Det är den offentliga debatten som är styrd av kommunistpartiet (KKP). Napoleoni menar också att KKP i många avseende tar hänsyn till befolkningens behov och påpekar bland annat att Kina har skrivit på fler delar av dom mänskliga rättigheterna än vad USA har gjort. Dessa ratificerade delar följs också i relativt hög utsträckning. Kineserna har därför också en diametralt annorlunda syn på vem som är demokratisk eller ej i världen. En åsikt som dom delar med många andra asiatiska länder.

Boken är oerhört intressant och den ökar förståelsen för den komplexa värld som Kina i allra högsta grad är en del av. Den ger perspektiv på många av dom stora frågorna som ställs och framförallt lyfter den fram saker som i regel aldrig diskuteras i den bipolära världsbild som vi i väst försöker ordna in allting i. Allting är inte "gott" eller "ont". Det finns nyanser och dom måste man se för att förstå. Språket i boken är förvånansvärt lätt för att behandla så pass tunga frågor och i inbunden version är boken på ca 300 sidor. Jag skulle säga att den är väl värd att läsa.

* Kapitalistisk kommunism

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Fortsatt sjukförsäkringshaveri

Foto: http://svenskhistoria.blogspot.se

Sjukförsäkringsreglerna ska ses över. Har ni hört den förut? För femtielfte gången ska den borgerliga regeringen se över reglerna eftersom dom helt uppenbart inte fungerar. Folk blir psykiskt sjuka och då måste det ju, enligt borgerlig logik, vara försäkringssystemen det är fel på. Ett hårdare arbetsliv, ett tuffare samhällsklimat, förändrade informationsflöden, otryggare tillvaro och minskad social tillit är inget som verkar oroa regeringen. Att det skulle ligga bakom några problem är helt uteslutet. Hungriga vargar jagar ju bäst enligt framförallt moderat teorier och då måste hungern förstärkas för att folk ska fatta.

Regeringen rev ner den gamla sjukförsäkringen med rungande applåder. Effekterna vet vi. Cancersjuka får fylla i sina dödsdatum, folk tvångas in i socialbidrag och människor kastas mellan olika system i en cynisk nedåtgående spiral där ingen vill ta ansvar. Mitt i denna storm står sjuka individer som minst av allt behöver ytterligare oro och stress i sina liv. Jag har själv sett hur nedbrutna människor kan bli i tider av ohälsa och det smärtar i mitt hjärta när jag ser hur samhället inte kan ta hand om dessa på ett respektabelt och värdigt sätt.

Frågan som regeringen borde ställa betydligt oftare är vad som ligger bakom att självmorden bland unga bara ökar och ökar. Eller frågan varför psykisk sjukdom blir mer vanligt förekommande. Någon koppling med att klyftorna ökar ser förmodligen inte regeringen. Inte heller lär man tycka att den ständiga hetsen i arbetslivet lär vara något problem. Hög arbetslöshet som problemgrund är helt uteslutet. Att barn och unga mår sämre kan väl inte heller ha med att skolresultaten sjunker och att skolan saknar personal enligt samma regering.

Jag som socialdemokrat är övertygad om att sjukförsäkringsfrågorna hänger samman med hur vårt samhälle ser ut och utformas. Jag är övertygad om att villkoren i människors vardag är roten till hur man mår. Otrygghet, upplevd orättvisa och ojämlika förhållander är alla skäl till att människor upplever att just deras drömmar och mål kanske aldrig kommer att förverkligas. Det skapar ohälsa både psykiskt och fysiskt. Det har verkligheten under den borgerliga regeringstiden med all tydlighet visat. Så regeringen måste även på denna punkt tänka om. Man måste framförallt gå till roten med problemen, inte bara försöka lindra symptomen.

*****

 



Läs mer på Socialdemokraterna

Vi riskerar att rasa samman om inget görs

Det får bli en klassiker till bild

Till skillnad från morgonens bloggpost så ska den här handla om något som jag tycker är en större nyhet än att klyftorna ökar i Sverige. Sveriges Radio rapporterar om att outsourcade företag, alltså svenska företag som valt att flytta sin produktion utomlands, nu börjat flytta hem sin produktion till Sverige igen. Man har upptäckt att det finns större fördelar med att ha produktionen i Sverige än att ha den i låglöneländer. Löneläget till trots vill man alltså ha sina företag i Sverige istället för i t ex Kina.

Skälen är logiska. Det har med utbildningsnivå, tekniskt kunnande, infrastruktur, leveranssäkerhet, förtroende och annat att göra. Lönen är alltså inte det enda avgörande. Det kan även vara så att det faktiskt är mer lönsamt och ger högre vinster att ha företaget i Sverige. Den här kunskapen är förödande för hela det resonemang som borgerligheten lutar sig på kring utbudssidan av ekonomin, kring kostnaden per arbetad timme i form av lönenivåer och skatternas inverkan på arbetet.

OECD har varit tydliga med att det finns två modeller bland OECD:s medlemmar som kan ge god tillväxt och låg arbetslöshet. Det är den så kallade "nordiska modellen" där Sverige ingår och den så kallade "anglosaxiska modellen" där t ex USA och England ingår. Skillnaden mellan modellerna är det sociala priset. Ska välfärden omfatta alla och vara generell eller ska den vara privat och självfinansierad. Ska vi hjälpas åt eller ska var och en klara sig själv efter bästa förmåga? Modellvalet har också stor inverkan på vilka jobb som skapas. I Sverige har vi t ex en exceptionellt låg andel så kallade låglönejobb medan dessa är mycket vanligt förekommande i USA men även i ett land som Tyskland.

Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att förutsättningarna för att företag ska kunna vara verksamma i Sverige och för att vi som nation ska kunna konkurrera om jobben är att vi satsar på det som kallas FoU, dvs forskning och utveckling. Det i sin tur förutsätter en bra skola och en god högre utbildning. Vidare behövs en modern och väl underhållen infrastruktur. Saker som transparenta och pålitliga regler och system är också av helt avgörande betydelse eftersom det bygger förtroende för dom offentliga institutionerna. Krångel för företagen att t ex kunna exportera sina produkter i tid gör att förtroendet för oss som tillförlitligt produktionsland sjunker direkt. Järnvägen har här, som ett exempel, en avgörande betydelse.

Men det räcker inte att vi har alla ovanstående bitar på plats. Vi måste också ha ett samhälle som klarar av omställningar och även snabba sådana. Befolkningen måste omfamna förändring istället för att bita sig fast i det gamla. Det som kallas strukturomvandlingar måste bejakas. För att människor ska känna sig trygga i tider av förändring måste välfärden fungera och man måste vara förvissad om att man inte står på gatan eller riskerar att förlora hela sin vardag bara för att man blir arbetslös. En stark a-kassa gör att förändringsbenägenheten hos befolkningen ökar och vi kan förädla produktionen och höja produktiviteten vilket ytterligare gagnar oss i den globala konkurresen.

Med den här vetskapen om hur Sverige faktiskt måste agera så blir man rätt tagen av hur fel den borgerliga strategin har varit. På punkt efter punkt har man gjort långsiktiga och strategiska felbedömningar. Det som har låtit bra år ett har visat sig få oerhört negativa konsekvenser några år senare och frågan är hur högt priset kommer att bli för dom år som vi har försummat i landet Sverige. 448 000 arbetslösa är en första indikation. Något måste göras snart annars riskerar hela den framgångsrika modell som vi tidigare byggt upp i Sverige att raseras.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna